Adliga ätten Stråhle af Ekna,
N:o 87.
Olof Andersson Stråhle Af Ekna
1594-07-13 Befallningsman på Kalmar slott.
1598 Häradshövding i Uppvidinge härad i Småland.
1600 Sänd av hertig Karl som legat till romerske kejsaren.
1601-10-26 Ståthållare på Dorpat.
1603 Hovjunkare hos hertig Karl. Fick samma år Nydala socken,
Jönköping i förlänning.
1607 Närvarade vid hertig Karls kröning.
1609-06-02 Sändebud till Livland vid utväxling av fångar.
1610 Legat till Holland, och Frankrike samma år den 19 mars.
1611-01-06 Ståthållare på Älvsborgs slott och över dess län.
1612-05-24 Uppgav Älvsborgs fästning till danskarna, sedan han
utstått en nitton dagars belägring. Under denna blev han själv
träffad av en kanonkula.Svenskarnas chans i denna drabbning var
inte stor då de var 600 svenskar mot 10 000 danskar.
1614 - 1619 Den förste Vice Precidenten i Svea hovrätt.
1619-05-04 Stämd till rätta inför kunglig majestäts riks- och
krigsråd av Gustav II Adolf, med anledning av Älvsborgs uppgivande
och dömd till döden samma år. Blev dock benådad mot erläggande av 4000 riksdaler till Västerås och Uppsala domkyrkor.
1642 - 1643 Nämns vid riksdagarna dessa år, bland hemmablivna
adeln i Kronobergslän som gammal och mycket sjuklig.
1648 Olof dör.
Olof Stråle var en mycket omtalad person. Han betraktades dock som en svår bondeplågare.
På sin huvudgård Ekna i Tjureda socken, hade han ett privat fängelse där "genstörige" bönder och drängar fick
sitta.
1599 nämnes Olof Andersson såsom befallningsman på Kronoberg och såsom ståthållare i Dorpt 1601. 1600 skickades han såsom svensk legat till romerska kejsaren. 1608 afgick han till Colberg i Pommern med en del krigsfångar, som svenskarna tagit i polska kriget, och utväxlade dem mot svenskar, som fallit i polsk fångenskap. 1610 skickades han som svenskt sändebud till Frankrike, dels för att utverka detta lands fredsbemedling i kriget mellan Sverige och Polen, dels att försöka förskaffa några handelsförmåner för svenska flaggan. Vid sin hemkomst till Sverige förordnades han till befälhafvare på Älfsborg, Sveriges nyckel vid Västerhafvet. I maj 1612 lade sig fyratiotvå danska örlogsfartyg på redden utanför fästningen, hvarjämte en dansk belägringskår inneslöt den från landsidan. Med utomordentlig tapperhet afslog S., med sin fyrahundra man starka besättning, fiendens både stormningar och uppfordningar att gifva sig. Slutligen måste han, själf sårad och med besättningen sammansmält till hälften, dagtinga, därvid han dock förbehöll sig att få af gå med flygande fanor och klingande spel. Gustaf Adolf mottog underrättelsen om Älfsborgs fall med mycken förtrytelse och lät i första hettan sätta S. i fängelse, men lösgaf honom inom kort och utnämnde honom 1614 till vice president i Svea hofrätt. 1617 användes S. såsom rusttjänstkommissarie i Småland. Men 1619, fem år efter det han uppgifvit Älfsborg, ställdes han ånyo till ansvar, för att i oträngdt mål ha öfverlämnat fästningen i fiendens händer, och dömdes att betala 4,000 r:dr till tveskifte mellan Västerås och Uppsala domkyrkor. Vid 1642 och 1643 årens riksdagar nämnes han, såsom gammal och sjuklig, bland de hemmavarande af adeln i Kronobergs län. Död 1648.
 
Tillbaka till:
Huvudsidan
Tillbaka till:
Starta resan
Back to:
Mainpage
Back to:
Start journey